..har återuppstått för tusende gången.

Här är jag, Moa Lundmark, som bytte till Astete.

 

Ja, som du kanske vet så gifte vi oss, jag och Glenn.

Vi hade velat göra de länge. Vi har fantiserat om platser, kläder(mest jag!), vilka man ska bjuda, maten osv osv.

I slutändan kom vi alltid fram till samma sak: Bara jag och Glenn, kanske några gäster, borgerlig vigsel och mys hemma i lägenheten efteråt.

Måste hålla med om att "varje liten flickas dröm" är trevligt. Du vet, vit klänning, proffsmakeup och snygg i håret. I drömmarnas land är de kul, men i verkligheten känns de så långt borta från Jag som man kan komma.

Den 5/4 slog vi till. Min familj va där och min barndomsvän Evylin.

Själva vigseln tog kanske 2 minuter. Det kändes mysigt och romantiskt.

Jag hade på mej en klänning, köpt på myrorna för 85:-

Håret hade jag lockat litegrann, sminket smetade jag på mej typ som jag alltid är sminkad, men hör och häpna: Jag hade ögonskugga!

Bannar mej själv över att jag glömde ta bilder. Inte en enda jävla bild har jag på mobilen eller kameran från våran bröllopsdag. Skit. Får gnälla om att få bilder av dom andra som va där och lägga ut senare.

 

Vi blev extremt bortskämda den dagen. Efter vigseln kom mammas Per och hämtade oss med taxin. Han hade satt fast svenska flaggorna på bilen, som man bara gör med fint folk. Inne i bilen hade han laddat upp med presenter och choklad. När vi kom hem hade mamma tagit med paj och cheesecake som hon hade lagat. Vi åt och drack, fikade och myste. Vi har även fått en TV! Nu kan vi se vad vi vill! Film, serier och såpor! Jihooo!

Evylin gav en sodastream som jag har velat ha sedan dagen den första sodastreamern föddes!

Nu dricker jag mer vatten än någonsin.

 

Tyvärr blev de ingen sexig bröllopsresa med en lättklädd Moa som smuttar champange och slänger iväg heta, nygifta blickar på Glenn. Däremot blev de en osexig jobbarhelg på hotellstädjobbet. Men de gjorde ingenting, eftersom jag tycker jobbet är riktigt kul. Och påtal om jobb: Har schema på korttidsboendet fram till typ mitten av Augusti! Känns så otroligt skönt. Inget mer ringa till pappa och grina, ingen mer klump i magen som växer sej allt större i takt med räkningshögen, inget mer dåligt samvete, utan en lön som kommer i slutet av varje månad. Jag är så glad och lättad. Jag är så lycklig för allt jag har: Jobb, vänner och familj.

 

Hade anmält mej som frivillig till att börja lämna blod.

Jag va inbokad för prov på blodcentralen för nån vecka sedan.

Jag cyklade dit i en ilande fart för att hinna hitta rätt. När jag kom fram stod de att dom va på fikarast på en lapp som hängde på dörren. Jag väntade utanför. Ingen kom. Jag började titta på klockan och blev rädd att jag missuppfattat tiden eller datumet. Jag trampade av och an utanför dörren som en nervös karl i ett förlssningsrum. Tillslut tog jag mod till mej och kände på dörrhandtaget. De va öppet! En sköterska kom och undrade om jag hade en tid inbokad.

"Ja" svarade jag "visste inte om ni va här eftersom de står på dörren att ni har fikarast."

Hon hojtade:

"Kicki!" eller "Anna-Britta!" eller vad nu alla sköterskor kan tänkas heta.

"..tjejen här vågade inte komma in för att vi hade glömt ta bort fikalappen på dörren! Haha!"

Sen fick jag fylla i ett formulär.

 

Har du delat nål med någon crackhora?
Nej.

Har du tagit betalt för ett knull?
Nej

Är du bög och ligger med andra bögar?
Nej.

Är du nyskild och har just upptäckt världen "one night stand"?
Nej.

 

Svarade ärligt på alla frågor och sedan berättade sköterskan om hur man gör, vad dom har för rutiner osv.

Hon berättade även att man kan få saker för blodet.

"Nä de visste jag inte" ljög jag. Helt i onödan. Hon såg på mej hur jag törstade efter Ittala-ljuslyktorna.

 

Har nu fått svaren. Jag lider inte av några hemska sjukdomar verkar de som, men jag har en låg nivå av.. Vad de nu hette. Det är iaf några slags extra järnförråd man tydligen har i kroppen(ja, jag googlade) som jag har för lite av. Jag ligger på 8, men jag har ingen aning om vad man ska ligga på.

Så inga Ittala-lyktor för mej. Känns tråkigt.

 

Imorgon är jag ledig. Jag ska njuta! Både Glenn och Vicente ska vara hemma med mej dessutom. Jag har bestämt att vi ska gå in till stan och dricka kaffe. Det är lyx på hög nivå :)

 

HOJ!