Ett inlägg i bloggen
09:35:04 Hejsan!!!
Har nu två jobb. Två springvik. Två karriärer. (Kallas de karriär trots att de inte går så himla bra?)
Trots detta så är jag ledig för de mesta. Håller tummarna att jag ska få gå på schema så snart som möjligt.
Här hemma är vi väldigt ensamma. På både gott och ont.
Jag, Glenn och Vicente hade blivit så vana att ha Sandra här för det mesta, så nu är de ganska tomt och tyst om kvällarna. Dessutom har vi ju haft finbesök från Chile i ungefär 2 veckor också.
Först lämnade Chile-Felipe oss. Han åkte tidigt på morgonen och skulle fortsätta sin Europaturné, från lilla Skellefteå till stora London. Kvällen innan va vi lite dystra allihopa. Vi satt vid köksbordet och drack varsitt glas rött och småpratade. Felipe smög iväg och kom tillbaka med två blommor han hade köpt till mej och Sandra. Vilken perfekt gäst! Jag och Sandra grinade lite måste jag erkänna.
Sen va de Sandras tur att åka. Hon smet till hem till Växjö, till sin Leo. Hon kommer tillbaka till hösten, så de känns inte lika sorgligt, men ack så tomt.
Första kvällen jag och Glenn var ensamma satt vi i soffan, chockade över hur tyst de kunde vara i vårat hem.
Sedan dess har jag nog blivit snällare med Glenn. Vi hade nog hunnit glömma bort varandra lite, utan att jag ens har tänkt på de.
I vanlig ordning växer Vicente. Han lär sej nya saker varje dag. Det går bra på dagis och han är frisk som en nörkärna. Hoppas hoppas hoppas att han inte blir sjuk mer på ett väldigt bra tag. Han har varit förkyld av och till hela vintern. Han hostar fortfarande på nätterna ibland, men inte så mycke så de låter som att han ska kräkas.
De är såna här dagar då han är frisk och glad som man vill ha hundra barn till, men när han är grinig och sur funderar jag på att sterilisera mej.
Idag vill jag vila. Gå ut och njuta av solen en stund. Har varit på himla trött senaste veckan att jag skulle ha kunnat lägga mej kl 19 och ändå vara dötrött på morgonen. Har lyckats få himla ont i fötterna också. Misstänker att de är min fetma blandat med mycke promenerande på jobbet som är skurken.
Sa till Glenn här om dagen att jag vill plastikoperera mej när vi blir rika. Naturligtvis förväntade jag mej att han skulle säga: "Men Moa! Du som är så vacker!"
Istället säger han: "Jaha? Vad vill du göra då?"
"Allt." Svarar jag besviket.
"Okej, bara du inte gör nåt i ansiktet."
Nu ska jag ut.
HOJ!
Kommentarer från er söta läsare.
» Sandra
det känns skitskumt att inte vakna på eran soffa, utan i min säng i Växjö... som om jag inte bor här mer. Och från å med nästa vecka kommer jag att vakna på en soffa i Malmö.
Saknar er som fasen. Vicente kommer ju att ha körkort nästa gång jag ser honom känns det som.
Kom till småland i sommar!!
Trackback