Har lämnat Vicente på dagis för en stund sedan, så jag slipper väcka honom och dra honom till dagis innan min jobbarkväll börjar. Det innebär att jag blir ensam ett par timmar, vilket är extremt ovanligt. 7th heaven på tvn, jag har slurpat i mej 2 koppar kaffe och jag äter hårda karameller. Inbillar mej att man blir mindre tjock av hårt godis. Är sötsugen och tycker synd om mej själv som är svullen, ful och flännig. Ja, det är den tiden som infaller en gång i månaden i dom flesta kvinnors liv. Femman är just nu en säker kanal att titta på. Tjatet om att prinsessan är gravid och att Obama har kommit till Stockholm får mej att vilja kräkas.

Tanken på att Madde ska föda en socialbidragstagare gör mej varken rörd eller glad. Vanligt folk får barn hela tiden, jobbar arslet av sej för att det ska gå ihop ekonomiskt, räknar föräldradagar, köper endast kläder på rea och kämpar utan minsta lilla beröm.

Måste kungligheter förresten låtsas att dom inte har knullat före äktenskapet? Varför blir dom gravida så fort dom sagt ja i kyrkan? Bor vi inte i ett ganska fördomsfritt Sverige, där man faktiskt kan räkna ut att Chris och prinsessan inte kunnat hålla sina juvelprydda fingrar i styr?

 

Jag är numera stolt ägare av ett promenadband. Har promenerat 30 min i rask takt 3 kvällar nu. Det är nog ingen mirakelkur som ska få mej att gå ner 10 kilo i veckan, men måste iallafall inbilla mej själv att så länge man får upp flåset och svettas lite så är ju det bra. Tänker INTE väga mej förrän jag är alldeles säker på att jag gått ner i vikt, annars kommer jag att bli tokig.

 

Annars är livet bra. Våran förlorade dotter har kommit tillbaka från småland, Vicente är frisk, jag och Glenn är fortfarande kära i varandra, jag har ett jobb, ett hem och en katt. Vad mer kan man begära?

 

HOJ!

ps. Jo, man kan visst begära mer. Massor för att vara ärlig. Brukar sitta på altanen om kvällarna i mörkret och låtsas att jag är utomlands.