Har spenderat snart en vecka med feber och en hosta från Hin Ondes eldar!

Idag är första feberfria dagen. Vicente har också varit krasslig, men verkar återhämta sej fortare än sin sjuka gamla mor. Glenn har inte varit ett uns sjuk. Säkert för att han äter LCHF och är nyttig.

 

Förra helgen va jag och Sandra ute på vift. Old williams för att vara exakt. Kanske de va då jag drog på mej förkylningen? Ute på puben träffade vi en fd arbetskamrat. Kul att träffa han! Min systerson Felix va också där med sin kompis och vi drack lite öl. Minnet är lite oklart från krogen. Vill inte riktigt veta heller. Minns att jag sjöng(högt!) påväg ner för trappen. Fy faan, skäms ihjäl. Antagligen tyckte min fulla hjärna att jag sjöng jättesnyggt.

Sen fick jag för mej att jag och Sandra skulle minsann inte GÅ hem. "Vi ska ha skjuts!"

 

Domsparkeringen nästa. Där åkte som vanligt fordonskillarna åk 3 omkring i sina bilar. Jag slog på charmen. Med mina fyllo-ögon såg jag det perfekta bytet. Jag( och Sandra) gick fram till en bil med 27 kronor i handen och frågade snällt om skjuts. Chauffören tyckte 27 kronor va snålt.Jag skulle skoja lite med en tjej som satt i baksätet och sa att där i baksätet ser de ju mysigt ut, där kan man ju hångla(nej, för fan, henne ville jag inte hångla med, menade i största allmänhet).

Tjejen sträckte sej över till motsatta dörren och låste, snabbt som ögat, i skräck. Jag skulle försöka släta över mitt äckliga skämt, stack in huvudet genom förarsidan och sa: Nä, du behöver inte va rädd, jag skulle aldrig röra dej! Tänk er då att jag säger detta med sluddrande röst. Stackars tjej.

 

Tillslut kom en anna bil till parkeringen. Den chauffören hade nog tråkigt och älskade att köra bil, för han ville absolut köra oss hem. Jag satte mej fram för att vara artig.

- Håll den här, sa han bestämt och tufft.

Jag tittade ner mot hans utsträckta arm och förväntade mej att få se en pistol, en crackpipa eller en olaglig porrtidning, men där ser jag: En lyxshake från Max, chokladsmak.

..Yeah...

Jag höll snällt lyxshaken hela vägen hem till a-torp.

Vem vet annars vad han kunde ha gjort? Kastat sugröret på mej?!

 

Dagen efter va vi ganska pigga. Vi köpte äcklig pizza från Handlarn och chillade. Sen hade min gode vän Evylin fest på kvällen med temat Glamourös eller Uteliggare. Naturligtvis är de roligare att vara uteliggare, man går ju alltid annars finklädd på fest! Jag hade på mej: Svarta jeans, en av Glenns rutiga skjortor, ullsockar, foppatofflor, torgvantar, keps, mustasch och vin i papperspåse. Min utklädnad va en fullträff, för jag råkade visst skrämma livet ur Frida på parkeringen påväg till festen. Ser de som ett gott betyg.
Orkade inte stanna så länge, pga att jag hade festat kvällen före och nu i efterhand fattar jag att jag antagligen redan då hade blivit sjuk. Men i övrigt va de kul att va där :)

 

Under veckan har jag sovit, sovit, tyckt synd om mej själv, tagit hand om Vicente och sovit. Ätit 3 mackor, 1 äpple och druckit otaliga koppar te under dessa dagar.

Nu har jag även infört mollipect och nipaxon i kosten. Vilket inte hjälper så mycke. Hostar ändå som en idiot, dag och natt. Fick löfte av en sköterska i telefon från VC att få cocillana utskrivet, men när jag skulle hämta ut så fanns bara recept för mollipect. Gick då till VC och pratade med historiens mest sega sköterska. Ids inte skriva ner hela historien, men typ detta hände:

Jag haffade en sköterska på VC som kollade i datorn vad som skulle kunna vara problemet. Hon sa att doktorn va upptagen med en patient, så vi va tvugna att vänta. Då sa jag att den patienten redan har gått, för jag träffade henne inne på apoteket. De va sanning, för hon kom just in på apoteket när jag skulle gå, eftersom vi har jobbat ihop pratade vi en stund och bla bla bla. Du fattar.

- Jahaaaa, sa sköterskan och fortsatte klicka på datorn. Men hur ska vi göra? Sa hon.

Tick tack, tick tack... Klockan närmade sej 17 och då skulle både VC och apotek stänga.

- De va du som va Moa, som undrade över receptet? Frågade hon.

- Eeeh, joo, Moa Lundmark, svarade jag.

- Mmm, ja.. Doktorn har ju en patient nu.

- Nä, hon har gått, hon som hade problem med ögat, sa jag.

- Jo, precis, hon. Svarade sköterskan. Tick tack, tick tack. Men ja, vi skulle ju kunnnaaahhh...

Tillslut fattade hon iaf att doktorn va ledig. Vi gick till hans kontor och där sitter han och säger att han inte vill skriva ut cocillana tillsammans med mollipect. Nähä. Jag gav upp och gick snällt till apoteket och köpte mollipect-äckel.

Nu håller jag tummarn att hostan snart ska ge sej och jag slipper låta som en som rökt i 50 år.

 

Så har jag haft de. Du då?

 

HOJ!