Idag satt jag och några till i personalen ute med gamlingarna.
Dom va så söta i sina små kepsar och solhattar.
Dom drack iskall saft och åt piggelin, njöt av solen och trevligt sällskap.
En karl kommer gåendes förbi och säger:
- Hoppas ni inte får hudcancer, det är en besvääärlig operation!
Vilken bitter jävel. Och smart att säga de till gamlingar som till och med är livrädda för att bli lite förkylda, för att de kan ta knäcken på dom.

Jag har nån hudåkomma nu iaf. Jag ser äcklig ut.
De är tydligen solutslag. De svider, kliar och är rött.
Och man ser ut som en idiot. Jag vill ju bli brun!
Vad är detta? Har aldrig fått utslag förr. Jag trodde de bara va såna superblonda människor fick de.

Jag tänker såhär: Kanske de är Guds straff att jag har utslag, för att jag har tänkt jättelaka tankar om en tjej som jag inte tycker om, och hon är full med utslag typ jämt.

Om jag slutar tänka så elakt, så kanske utslagen försvinner? De är värt ett försök.

HOJ!