Nu jäklar är livsgnistan tillbaka!
Har sett solen idag! Va och hälsade på en fd arbetskamrat. Fick fika, se hennes superfina lägenhet och träffa hennes sockersöta barn. Fick en smärre chock när jag skulle hem när solen tittade fram bland molnen.
Gick förbi Tuböleskolan och fick se en tjej som blev puttad av en annan tjej som stod och såg mallig ut brevid sin tjejkompis. Den puttade blev ledsen och gick iväg. Stackars lilla tjej. Kanske dom va 9 år eller så. Om jag hade stått närmare hade jag sagt till. Är verkligen barn så dumma med varann hela tiden?
Är de för att jag är från skogen där alla känner alla och ingen vågade vara dumma med varann, eller är de för att jag har glömt hur de är att vara liten? Skulle nacka den som puttade Vicente iaf.

Påtal om Vicente! Han är en stor grabb nu, som äter gröt. Och han älskar det! Han har fått gröt till kvällsfika 4 kvällar nu. Igår va jag på föräldraträff på BVC(första gången jag varit med av typ 100 möjliga) där dom pratade om mat, smakportioner osv osv.
Jag gick in med öppet sinne. Smörade lite för dom andra mammorna och gullade med dom andra barnen, men kände aldrig riktigt att de va my place to be. Är jag asocial?! Visst, de va kul att leka och sjunga i slutet(okej, va med på ett litet hörn, Vicente åt och kunde inte delta)men sitta och prata och analysera ditten och datten.. Njaa.
Jag förstår dom som tycker de är jättekul att träffa andra nyblivna föräldrar, utbyta erfarenheter, fråga frågor osv. Kanske jag borde ge de en ny chans när de börjar om efter sommaren?

Har bokat in datum för dopet nu. Har inte den blekaste om vilken präst de blir, men ett som är säkert är att min fina Sandra och hennes Leonardo kommer att komma från Växjö. Woop woop!


HOJ!