Nu har vi fått nog!

Vi glömmer alltid våra bokade tvättider! Grannarna hatar säkert tvättlås nr 71, eftersom ingen utnyttjar maskinerna på dennes bokade tid! Tvättstugan är alltid skitig, filtret är alltid fullt med damm och man får alltid börja sin tvättid med städning. Våran tvättkorg är rågad och har svämmat över på golvet.

Vi har haft turen att få(låna) en tvättmaskin av mamma och Per, som dom inte behövde nu när dom flyttat.

"Tvätta då!" tänker du säkert.

Jo, de skulle jag gärna göra.

Intväntar en rörmokare som ska koppla in den. Fattiglappen Moa har inga pengar till att hyra in en rörmokare. Pappa betalar(bling bling!)

Eftersom jag aldrig haft en chans i mitt liv att ringa en proffsig yrkesman(även där brukar pappa komma in i bilden, med sin verktygslåda), så vet jag inte riktigt vad man säger då man ringer. Såhär lät de på ett ungefär:

"Ja de är blablabla(namn)"

"Jamen hej, Moa Lundmark heter jag...är du..ehhmm..rörmokare?"

"Jo, de stämmer."

"Mmm... Så bra. Jag har en tvättmaskin hemma."

"Okej?"

"Och..ehhmm..Jag skulle behöva nån som kopplar in den."

"?"

"Kan du sånt?" Sluta låta så jävla dum Moa!!!!
"Haha! Jo!" Skrattade han hjärtligt.

"Så bra(igen)" Här väntar jag på att han ska ta över kommandot och liksom börja fråga var jag bor och sånt. Flås flås.

"Har du tvättmaskinen hemma nu? Var bor du? Får vi gå in med huvudnyckel? Osv osv..."

 

Hoppas innerligt att de kommer nån idag. Han som kommer ska tydligen heta Mange. Hoppas han inte är snygg och trevlig. Hoppas han är 50 år gammal, jobbar på som fan, vill kanske till och med ha en kopp kaffe och en mandelkubb, sen sticker han till nästa. Jag blir nervös av snygga hantverkare. Vem blir inte de?!

Tänker tillbaka på den snygga killen som kom och tapetserade min etta när jag gick i gymnasiet. Jag var ständig högröd i ansiktet när han sensuellt spacklade väggen, slipade och kladdade med klistret.

Något jag inte vill minnas, men tyvärr gör allt för tydligt, är att jag såg honom på festivalen nån vecka efter tapetseringen och jag slöddrade nåt i stil med: Men tjabbaaahhhh! Med min tonårsröst. Tror han gav mej en förvirrad blick som sa: Du är en av många som har suttit och stirrat på mej med äckliga tankar, du är inte unik och jag minns dej knappt.

Med andra ord, vi blev inte ihop.

 

Jag tror denna rörmokar-Mange inte är 50. De finns väl ingen som är 50 som heter Mange?

 

HOJ!